Rock Lee x Yoko (BertCarlsCon Summer) av Thedor Falck

Rock Lee (Naruto) & Yoko Rittona (Tengen Toppa Gurren Lagann)

Det var en helt vanlig eftermiddag i den gjömda lövbyn ( som egentligen inte är specielt gjömd) . Rock Lee gjordein dagliga motions runda som bestog av av 300m löpning och 20 lyft marchmellow hantlar. (pga av 4chan, facebook och tumbl har Lee degat ner sig lite.) Mitt i svettet och pustandet (inget erotisk än snuskhummrar ni får allt vänta lite) hördes en stor smäll och ett gigantisk dammmåln tjock som en gigapuddi upp från byn. Lee sprang till den plats där målnet reste sig allt högre.

Väl på plats tillsammans med dom andra "ninjorna" i byn kunde dom alla i sin skräck hur ett gigantiskt huvud med armar och ben reste sig ur kratern som engång hade varit

Sakuras hus. Huvudet hade det av en varg och den saknade totalt en kropp utan var bara huvudet. Väl upp ur kratern började detta groteska monster gå bergserk och krossa allt i sin väg.

Modig reser sig vår hjälte upp ur smutsen för att möta besten. JAG ÄR UZUMAKI NARUTO OCH VEM ÄR DU SOM KROSSAR VÅRA HEM OCH TROR ATT DU KAN KOMMA UNDAN MED....Narutos ord blev aning kortstuckna då han mosades under en gigantisk fot. Narutardsen skrek i skräck med naruhaters skrek i aggrition då det inte var Sasuke som kråssades. Om ni fortfarande undrar vart Lee är så ligger han trolgien under en takbjälke någonstanns.

När allt hopp verkade ute eller mosat syntes en skugga i skyn. Tre djudliga smällar hördes och besten föll som en uppdrucken colaburk. Åvan på dess mettaliska hölje landade en kvinna med en byst som kunde mäta sig med Tsunades.

Rock Lee såg från under sin takbjälke hur denna kvinna så enkelt besegrade den best som utan att blinka hade mosat Naruto till en hatbar gelepöl.

Med skärnor i ögonen (och runt sig) stirrade Lee på denna undrliga kvinna (som var synligen lätt klädd. Troligen ett försök att öka tittarsiffror och kunna sälja konpanion kuddar till desperata 25 årigar.)
Lee hade funnit sin nya kärlek, Sakura kunde slänga sig i väggen (vilket också hade skett i tomultet). Dock innan han kunde kommaloss från den eländiga takbjälken gavs sig hans älskade iväg mot solnedgången aldrig för att ses igen.

Hjärtkrossad och full (tröst ätning med vinpraliner är inte en bra ideé) bestämde Lee sig för att åter finna sin älskade som han dock inte visste namnet på. Hur denna historia slutar får ni skälva bestämma då min tid tog slut.

Skriven 23 juli 2011