Toph Beifong (Avatar) & Gaston (The Beauty and the Beast)

LeFou släpar efter med det enorma geväret som som med sin otroliga styrka kan fälla en elefant på ett skott. Han har flängt efter jägaren under hela dagen och känner sig alltid lika stort att kunna tjäna Gaston.

Mästar jägaren ropar sin tjänare "LeFou ditt slöa kryp". Skriker Gaston. "Kom nu med min puffra ditt sengångare.

"Jaja. Jag kommer" flämtar den stornäste tjänaren lätt anfådd.

LeFou ville inte göra sin förebild ledsen med sin tröghet så han ökade tempo fasten alla lämnar skrek av värk. Men han var nästan framme kom den en sten farande mot honom. Den träffade honom hårt i skrevet och slängde honom rakt in i ett träd på andra sidan skogen.

Ytterligare 5minuter går och mäster jägaren undara när geväret ska komma till honom. Han vänder sig åt det hållet som han senast såg LeFou och till sin förvåning så var det inte någon värdelös tjänare där. Han ropade på LeFou en gång till för att försäkra sig om han inte hade fallit någon stanns. Men fick tyvärr inget svar. Så han beslutad sig för att se var han tog vägen

Men när han hade tagit initsiativet att leta så blev han träffad av en sten bakifrån. Han föll till marken med ansiktet nedåd i jorden och låg där en stund i ren förbluffning av att faktist ha slagit i marken av något.

Sedan lade hans få hjärnceller ihop 1+1 och hans humör stegrade som en vildhäst. Han reste sig och gormade. "Vem var den fåfängde som fälde den store Gaston?"

Det hördes ett roat skrattat lite längre bort och en flickröst sa "Förlåt den flög lite snätt".

Jägaren gjorde helt om och såg den rösten tillhörde och kände att raseriet släppte. Han tänker. " Jag kan inte slå en lite flicka". Så han frågar henne. Han behövde lungan ned sig och frågade i vänligare ton" Vad heter du"?

Fickan svara. "Topf"

"Okej Topf" . Sa Gaston med sin otroligt manliga röst. " kom hit och be om ursäkt".

Den svarthåriga flickan svarde. " Men jag är bild jag ser inte vart du är".

Jägaren raseri steg på nytt. " Du din flickunge du skall ha respekt för den store Gauston och göra som han säge...."

Länge kom han inte för en stenbumlingar dubbelt så stor som han träffade honom och han for också tvärs genom skongen.

Toph sa " det var en jobbig än. Men nu är jag inte så arg på Katara i alla fall". Sedan försvann flicka skrattande in i skogen.

När Gaston slog i marken för en andra gång hörda han en tillplattad röst som sa. " Här är ditt gevär".


Skriven 3 maj 2014