Gaston LeGume (The Beauty and the Beast) & Yoite (Nabari no Ou)

Det började som en helt vanlig dag i staden, dit vi skickar våra karaktärer för nöjet att åter uppliva dem. Gaston var förödmjukad, det var mer än vad han tålde. Hans lille tjocka vän Leufu, underligt nog med Clas Malmbergs röst, var i full färd med att muntra upp honom. Han var också på mycket god väg för Gaston utbrast med manlig stolthet, ”Och se på min bringa det kallar jag hår!” mycket musikaliskt.

De tre blonda bimbosarna suckade längtansfullt mot Gastons nyligen blottade bröst, som faktiskt var så hårigt att det skulle ha passat utomordentligt bra till en välkomst matta i farstun.

”Skweeeek…” Nu hände det. En repa! Det var hack i dimensionen. Någon eller något hade hackat sig in. Inte för att de sjungande gästerna märkte något än. Ute i snöovädret kom en ung man gående i polo och keps, med trots det alldeles för tunt klädd. Han fick syn på värdshuset och gick huttrande in.

Så fort han steg in tystnaden musiken, sången och karaktärerna. Vad var den där taniga saken för något?
Yoite lade inte märket till människorna i salen, en underlig och kall dag som denna kunde han knappats bry sig mindre. Men snö över axlarna och frost bitna kinder gick han fram till bartendern och beställde varm lemonad. Han tog av sig sin gubbkeps och visade upp en lätt tillrufsad svart kalufs.

På vägen fram passerade han de tre blonda bimbosarna och de följde hans steg med hungriga blickar. Om Yoite märkte tre par hygenögonen på sig förtäljer inte vår historia med Gaston undgick det inte att de lämnat honom. Han såg att de hade fastnat på ett mer exotiskt byte. Men nu är det så att ingen är lika snygg, bra eller sexig som Gaston.

Resolut gick mot den nya upp spolingen spelade sina armmuskler som var tjockare, och starkare, än låret på den spinkiga och, och, och otroligt snygga, nej mesiga personen vi baren som fortfarande väntade på sin lemonad.
”Lemonad är för flickor. Endast öl duger åt riktiga män.” Yoite tog sin lemonad och gick och deppade över att vara vilse på en främmande plats i ett hörd.

Gaston trodde inte sina ögon. Han hade blivigt ignorerad! Han som var stor som en sjumastad bark! Denna lille myra skulle bara våga nosa upp sig det spelade så ingen roll att han hade en sexigare häck än Bell. Eller tre blonda bimbos i sitt knä.

Men Gaston var bättre än tre blonda bimbos han skulle bevisa det för den stilige, nästan lika stilig som Gaston, saken som sprang mellan borden för att undvika den blonda svansen.

Gaston ställde sig bred att fånga upp den underliga saken med just som han skulle sluta sina armar i en säker fälla så bröts den nedladdade filen och datorn fick kortslutning. Detta lämnade ett helt rum med kvinnliga hackers på avgrundens rand.


Skriven 4 januari 2010