Rick x Luna (DonkeyCon) av ?

Rick Astley (Reality) & Luna Lovegood (Harry Potter)

”Never gonna…. Never… Never gonna…” Rick Astely gav sin psykolog en desperat blick som för att försöka säga: varför? Tyvärr var psykologen upptagen med att rita bröst i sitt block, så hon nickade bara och mumlade ”Bra, bra, och hur får det dig att känna dig?” Sedan tittade hon på sin klocka och sa hurtfriskt ”Jag tycker att vi har kommit långt idag. Försök att tänka på det vi gått igenom tills nästa gång och testa en liten, liten, vit lögn. Inget stort, bara säg till din mamma att det regnar nästa gång hon ringer, även om det är sol ute.”

”Never gonna tell a lie!” Rick skakade förebrående på huvudet medan han steg ut genom den stengrå dörren. ”You got a penny?” En blond flicka med rädisor i öronen och en pinne i handen satt på gatan utanför dörren. ”It’s not for me, I just have to get more metal for the gwaffer who lives under the staircase over by that abandoned house.” Rick nickade som svar, men skakade näven mot tiggaren. ”Hurt you!” hotade han. ”It’s all true you know. I wouldn’t lie.” Hon såg förnärmad ut. ”You can come with me and see him if you want to.” “Tell a lie?” “No, no, come see for yourself!”

De gick iväg mot huset. “Here it is!” Flickan pekade på låset till bakdörren med pinnen. ”Alohomora” Dörren gick upp med ett knarr och Rick kände hur nackhåret reste sig. ”Lumos” pinnen började lysa. ”Quick! Before the canjams see us!” Hon tog tag i hans arm och drog in honom i huset. ”Say goodbye?” ”What, now? You haven’t even met him yet!” Hon pekade på en liten skrubb under den halvruttna trappan. ”He’s perfectly harmless. Just open the door and say hi!” Rick tog ett darrande steg mot den slitna tapetdörren. Han tryckte ned handtaget. Det var rostigt och svalt. Långsamt, långsamt öppnades dörren. Plötsligt började en välkänd sång spelas och Spegeln bakom dörren visade hans bild. ”Now you know how it feels to be rick-rolled, you prick. Ha!”

Skriven 10 april 2012